Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt Ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt Ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på Ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och elev.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares Ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra Ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kompetenser lärare anser känneteckna framgångsrikt Ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lärande. För att uppnå syftet söker studien svar på hur män och kvinnor som lärare ser på framgångsrikt Ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger några likheter och skillnader i deras syn på framgångsrikt ledarskap. Studien baseras på intervjuer med sex lärare, tre män och tre kvinnor, som är verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lärarna anser känneteckna ett framgångsrikt ledarskap är lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på Ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om Ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad Ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Klassrummet i samhällskunskap Undervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

Syftet med vårt arbete är att undersöka lärarens syn på disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar ämnet disciplin i klassrummet och dess påverkan när det gäller inlärningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lärare från årskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vår intervju var mellan 32 -53 år, en manlig, resten var kvinnliga. Våra frågeställningar är: hur tänker lärare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lärare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lärarna, anser påverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares Ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens Ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.